Ni är många som frågat hur det är att driva eget företag och jobba inom e-handel.

Min dröm hade länge varit att ha en egen butik men när man bor i en liten stad ser prognosen sådär ut om man säger så. Jag blev mer och mer intresserad för webben, sociala meder, e-handel, mm. I samband med att jag fick barn blev också barnprodukter ett av mina största intressen. Så när min sambo en dag sa ”ja, ok vi kör väl då” så var lyckan gjord och planerna för en barnbutik på webben startades. Steget till att bli egen företagare var inte så stort eftersom min sambo tidigare hade varit egen och ett vilande aktiebolag fanns, bara att sätta igång med andra ord. Han kunde sin sak med bokföring, papper, ekonomi, etc. så jag fick helt koncentrera mig på att driva butiken så som jag ville. Allt var enkelt och roligt; vi hade geografiskt nära till ett etablerat e-handelsföretag vilket gjorde den psykiska processen lätt och jag fick kontakt med de leverantörer jag ville ha.

Så kom dagen webbshopen lanserades och nervositeten var hög. Min första order var från ett par vänner men sen ramlade order efter order in. Tiden gick och vi sålde över förväntan; vi sålde både lagervaror, beställningsvaror och på kommission. Jag lärde mig snabbt att köpa in det som var rätt, marknadsföra oss kostnadssmart, hur vi skulle klättra hos Google, mm. Uppmärksamhet fick vi från såväl kunder, storbloggare, leverantörer och press. Vårat koncept fungerade, precis som jag visste att det skulle göra.

I 1,5 år jobbade jag med företaget samtidigt som jag hade min dotter hemma på heltid, 6 mån. innan lansering och 1 år med aktivt företag. När hon fyllde 3 år började hon dagis 15 h/v. och samtidigt började jag jobba 50% på mitt tidigare arbete. Det var minst sagt slitigt att jobba 150%, ta hand om familj och ett hem under renovering men jag ville och då gick det. Våran plan var att sälja, sälja, sälja utan att plocka ut någon lön och istället reinvestera allt i bolaget för att kunna växa i bra takt. Den tredje säsongen visade att det här går minsann men hur gick det med mig själv egentligen… Företaget hade tagit fart men så även min inre stress att dagligen hålla det rullande samtidigt som jag skulle få familjen att fungera. Faktum var att familjen fungerade inte och det fungerade inte att leva såhär. I samma ögonblick som jag verkligen tog det till mig så insåg jag också att jag hade stressat mig in i den berömda väggen.

Efter att tredje säsongen ha byggt företaget starkare så handlade fjärde säsongen om att avveckla allt samtidigt som jag själv skulle försöka hålla mig flytande. Med en utmattningsdepression mådde jag sämre än någonsin men vi hittade en köpare till webbshopen och här kan man väl säga att min tid som e-handlare tog slut men nu var det äntligen dags att börja leva igen.

Summa summarum har allt varit en god erfarenhet som lärt mig massvis med nytt inom många olika områden. Jag hade mycket kul efter vägens gång och jag ångrar ingenting utan är snarare tacksam att jag fick den här möjligheten att testa. Nu vet jag att jag kan om jag vill och om det vore rätt tillfälle vilket det inte var den här gången. What doesn´t kill you makes you stronger.

Vad jag gör idag? Efter att ha nått botten bestämde jag mig för att klättra uppåt igen så hela hösten gick åt till att försöka finna migsjälv och balansera upp livet igen. Jag tror tyvärr inte att jag kommer slippa den inre stressen på länge men livet känns numera ljust (oftast) och jag gör ständigt aktiva val för att må bättre och vara en bättre person. Jag jobbar kvar 50% som tidigare och gör lite jobb på ”konsultbasis” när jag vill och har tid, bara för att jag tycker det är kul. Ingen stress och ingen press, bara försöka vara och njuta av livet.

Det här blogginlägget blev visst mycket längre och mycket mer privat än vad jag hade tänkt mig. Det känns ärligt talat inte heeelt hundra att visa sig såhär blottad så please be nice, hihi.